torsdag 27 oktober 2011

Äntligen?

Tänk att det skulle dröja så länge innan jag startade eget! 


Kanske var det detta jag alltid ville göra egentligen - undermedvetet. Men nu sitter jag här med STORARTAT och gör det som min förmödrar gjort i alla tider, fast bara till husbehov. Jag syr, jag hittar på modeller och detaljer till både kläder, väskor och smycken - och allt till alla "storartade" kvinnor.


Alla kvinnor är storartade, men somliga mer än andra, dvs. de som har storl 48-60 och har sååå svårt att hitta roliga, färgstarka kläder och accessoarer.
Vi vill också känna oss fina och vackra!
Det är lätt avhjälpt genom www.storartat.se

Både min mamma och min mormor var superduktiga på att sy och jag är så glad att jag fått dessa "sygener" och dessutom gett dem vidare till mina söner. En av dem går nu på Textilhögskolan i Borås. och det känns:






4 kommentarer:

SoF sa...

Vilken gåva att glädjas över!
Jag som har fötts med något felplacerade tummar ;) är smått avundsjuk.

Kul för dig att det känns som om du nu har hittat rätt plats i arbetslivet.

Varma hösthälsningar!

Ruta Ett sa...

Men du är en superduktig fotograf. Alla har vi nåt som vi är bra på.
Höstkramar

Unknown sa...

At have fundet det virke, som man brænder for- det må være den største glæde :-)

STORARTAT! sa...

Ja, Losarina, det är det verkligen!!