fredag 8 juli 2016

Fru Rosvall i Grönteboda

På Facebook är jag med i lite olika grupper, som har med stickning och sömnad att göra. Bl.a. är jag med i en grupp som heter Köp och sälj tyg med Swish!
Där kan man lägga ut tyger till försäljning och även göra en del fynd då och då.
Jag gjorde ett sånt fynd häromdagen. Ett fantastiskt fynd!

En annons hade rubriken Hemvävd lakansväv i linne och så fort det står linne så blir jag väldigt intresserad.
Det var ett stort tygstycke oblekt linnetyg, och en lite mindre bit limegrönt.
Naturligtvis köpte jag det och när paketet kom, så blev jag nästan andfådd Det var så vackert och tätt och jämnt vävt. Det fanns en skarv längs med hela tyget, eftersom kvinnan, som vävt tyget sytt ihop 2 längder för att få till en lakansbredd.
Här syns skarven mitt på tyget. Det är inte lätt att se vilket som är rätsida och avigsida! Det är så tätt sytt
att det r svårt att se om det är sytt för hand eller på symaskin. Hade fru Rosvall symaskin?

Mitt på tyget i övre kanten var det ett påbörjat korsstygnsbroderi, för att antagligen göra ett monogram.

Det påbörjade broderiet. Kanhända behåller jag det som det är eller så kanske jag gör det färdigt?

Tyget var lite styvt, men ååhh, så vackert! Jag tänkte att det kan ju bli lite fina kassar att ha med på marknaden i september.

Av försäljaren fick jag sedan fick jag också höra att tyget hade en historia!
Hon skriver:


Jag blir lite andäktig när jag tänker på att det suttit en kvinna och vävt därhemma, för kanske 100 år sedan. Tyget låg på vinden i huset, som min systerdotter flyttade in i med sin skogsbonde, i Grönteboda i Småland, precis vid sjön Mien. Kvinnan, som vävt var skogsbondens fars faster och hette Rosvall.

Och hon fortsätter:
Oh, jag måste berätta en rolig historia. Jag fick 2 lakan. Det ena har jag använt och sytt kassar av och sålt. Vid ett tillfälle stor jag i Lomma och en ung kvinna köpte en annan kasse av mig. Då sa jag på skömt: "Du ska inte ha en kasse i hemvävt linnetyg från Grönteboda?" Hon tittade på mig och sa "Grönteboda? I Småland?"
"Ja", svarade jag. "Oh, där har jag tillbringat alla mina sommarlov. Min mamma kommer också därifrån." Och så snackade vi runt lite om den lilla byn, om kvinnan som vävt och om huset som stått tomt (hon visste vilket hus det vr), men nu renoverats. Och kvinnan köpte kassen till mamma för nostalgin skull och nu skulle hon hem och berätta allt för sin mamma. Lite skvaller från mammas födelseby.
Visst är världen liten ibland?

Ja, sannerligen! Och efter den berättelsen har jag inte hjärta att sy kassar av fru Rosells lakansväv. Nu blir det något till mig själv - kanske en jacka?

Kvinnan skriver:
Jag tror att fru Rosvall hade uppskattat att tyget användes - vad det nu än blir..
Och det tror jag också!

Visst är internet fantastiskt!
Det limegröna - INTE 100 år gammalt!


PS Sa jag vad det kostade? Jo, den 100-åriga lakansväven kostade 60:-!!! Det limegröna 20:-
Jag är salig!

2 kommentarer:

Elisabet. sa...

Vilken historia! Och det limegröna är ju som en smällkaramell! Grattis!

STORARTAT! sa...

Tusen Tack! Ja, jag är överlycklig!